Så föddes de olympiska spelen

Enligt sagan hölls de första antika olympiska spelen 776 F Kr i Olympia i det grekiska landskapet Elis i nord­västra Peloponnesos. Bland de många idrottstävlingarna som hörde samman med religion i det antika Grekland var de olympiska spelen de viktigaste.

 

  De hölls vart fjärde år till Zeus ära i hans helgedom på västra Peloponnesos. Där finns förutom tempel många anläggningar som har samband med tävlingarna som stadion, hippodrom och palestra. Spelen grundades enligt traditionen 776 f.Kr och hölls vart fjärde år. Priset var som i de andra viktigare tävlingarna endast en krans, i detta fall en olivkrans. I gengäld mottogs segraren som en furste av sin hemstad vid hemkomsten och belönades rikligt, t.ex. med en lantgård eller fri kost på livstid. De olika idrottsevenemangen bestod av gymniska grenar, det vill säga friidrott, boxning och brottning, samt hippiska, kappkörning och kappritt.

Anmärkningsvärt är att några lagtävlingar inte förekom i de olympiska spelen; de var överhuvudtaget sällsynta i antiken.

Deltagarna var fria greker från hela det grekiska området men inte s.k. barbarer. Efter den romerska erövringen av Grekland var det givetvis svårt att utestänga romerska deltagare. Kvinnor fick inte förekomma ens som åskådare, men de hade egna tävlingar i Olympia till gudinnan Heras ära vid andra tillfällen.

Eftersom de olympiska spelen i likhet med de flesta andra hade samband med en hednisk kult förbjöds de av kristendomen i samband med de antika helgedomarnas stängande i slutet av 300-talet e.Kr.

Sista spelen hölls år 389 E Kr och året därpå förbjöds olympiska spel av kejsar Teodosius.

Det dröjde ända till år 1894 då In­ternationella Olympiska Kommittén (IOK) bildades i Paris och man
be­slöt återuppta de olympiska spelen. Förste president blev greken Demetrtios Vikelas, som 1896 efterträddes av de olympiska spelens främste före­språkare fransmannen baron Pierre De Coubertin (1863-1937). Han ledde fram till 1925 den olympiska rörelsen. I den första IOK-styrelsen fanns svensken Viktor Balck (1844-1928), som kallas den svenska idrottens fader. Bland de sju presidenter IOK haft fanns också svensken J. Sifgrid Edström (1870-1964) under åren 1942-1952, då efterträddes han av Avery Brunda­ge. Som sedan efterträddes av frimärks­samlaren - olympiska spel - Juan Antonio Samaranch som IOK:s pre­sident.
Vit marmorstadion

Till de första olympiska spelen i mo­dern tid i Aten 1896 fick staden ett vackert marmorstadion i samma stil som det antika olympiastadion i Olympia. Stadion finns avbildad på ett av frimärkena i den 12 märken stora serien från 1896. Två av märkena vi­sar Myrons antika diskuskastare, som sedan varit ett populärt motiv.

Ett annat motiv var de vackra vaser­na (amfora). Segrarna i antiken fick sådana fyllda med olivolja och en lagerkvist som bevis på seger. De olympiska spelen i Aten 10-årsjubilerade med “extra-spel” 1906. Även då kom det ut ett antal frimärken. Annars dröjde det till 1920 innan det blev någ­ra nya olympiska frimärken.

Du bör begränsa samlandet till de länder som arran­gerat sommarspelen.
Det har nämligen kommit ut mas­sor med frimärken från länder som inte arrangerat några spel.

Ett annat samlarområde är olympiska vinterspel, som arrangerats sedan 1924.

Publicerad av: Kansli