Carl von Linné – en svensk att lägga märke till

Carl von Linné fick aldrig något nobelpris. Det beror naturligtvis på att han dog 123 år innan det fanns några nobelpris att dela ut.

Men redan 1939 utkom ett par svenska frimärken med Linnés bild på, och tar man reda på varför de frimärkena gavs ut kan man i alla fall finna ett visst samband mellan Linné och nobelprisen. Märkena gavs nämligen ut till Kungliga Vetenskapsakademiens 200-årsjubileum. Och det är Vetenskapsakademien som bestämmer vilka som ska få nobelprisen i fysik och kemi. Orsaken till att Linné avbildas på två av valörerna är att Linné var en av dem som grundade akademien. Det andra märket i samma serie avbildar en annan berömd svensk vetenskapsman, kemisten Jöns Jacob Berzelius. Han föddes året efter att Linné hade dött, så han tillhör inte grundarna av akademien, men han var en betydelsefull sekreterare under många år på 1800-talet. Därför har man valt att också avbilda honom på jubileumsserien.

Linné byter namn!

Carl von Linné hette från början Carolus Linnaeus, men när han 50 år gammal blev adlad ändrade han namnet till Carl von Linné. Därmed kom han att tillhöra adelsståndet, som har ett eget palats i Gamla stan i Stockholm. Det heter Riddarhuset och finns med på ett av frimärkena till riksdagens 500-årsjubileum 1935. Riddarhuset skymtar också på ett märke från 1994 i häftet Kulturutbyte Sverige-Frankrike. Orsaken till det är att en av arkitekterna som skapade Riddarhuset var fransmannen de la Valleé. Riddarhuset är ett imponerande hus från 1600-talet, och det tog väldigt lång tid innan det blev färdigbyggt. I en stor sal i huset finns alla adelsätters vapen uppsatta längs väggarna. Det dröjer sedan till 1963 innan vi hittar nästa svenska frimärken med tydligt Linnémotiv. Då kommer två valörer i serien Byggnadsminnen ut, och som motiv har man valt gården Hammarby utanför Uppsala. Den gården köpte Linné strax efter att han blivit adlad, och det stora huset byggdes 1762. Huset ser idag ut ungefär som det gjorde när Linné bodde där.

Linné utforskade Sverige

Linné gjorde som de flesta vet många resor i Sverige, och 1978 ( 200 år efter hans död ) utkom häftet Linnés resor. Det innehåller sex märken med motiv från Skåne, Öland, Dalarna och Västergötland samt Linné själv iklädd samedräkt, och på ett märke avbildas också Linnés ”egen blomma”, Smålands landskapsblomma linnéan. Förstadagsstämpeln avbildar ett av Linnés sigill med linnéan, och texten är ett latinskt motto som betyder ”betrakta liljan”.

Det var en imponerande bedrift att på 1700-talet göra så många och långa resor i Sverige till fots och på hästryggen, och för att underlätta sina resor till Lappland, Dalarna, Gotland, Öland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Skåne färdades han huvudsakligen längs de så kallade postvägarna. På Postmuseums Linnéutställning kan man till och med se originalkartor över poststationer och postvägar från 1700-talet.

 

Inte bara Sverige

Men det fanns mera att undersöka än Sverige. Globalisering förknippar vi med vår tid, Internet och telecom, men redan 1700-talsforskarna insåg att hela jorden var vårt hem i universum. Och människan är bara en liten, liten del av allt som finns. "Vi måste inse vår begränsning – jag själv till exempel är mindre än en fis i universum", är ett yttrande som tillskrivs Linné. Ändå var han ingen blygsam herre. Den förmente fisen i universum beskrev sig själv som "en av de starkaste observatores vi ägt". Men han klarade inte av att själv "ordna" alla jordens växter och djur. Sverige klarade han bra under sina resor. Och iakttagelserna beskrev han noggrant och uttrycksfullt i de klassiska reseskildringarna. Han var dessutom en populär och inspirerande lärare som professor i Uppsala. Där anlade han en botanisk trädgård centralt i staden. Där finns idag Linnéträdgården, som är en rekonstruktion av hur Linnés Botaniska trädgård såg ut i mitten av 1700-talet. Här gjorde han vetenskapliga iakttagelser och undervisade studenter. Studenterna sökte sig till den kunnige professorn, och många blev intresserade av djur och natur. En del av dessa sände Linné ut på studieresor över hela världen, och de skickade sedan hem brev, där de beskrev sina iakttagelser, och det hände till och med att de skickade med frön från sällsynta växter, som sedan Linné försökte odla här hemma i Sverige. Eftersom brev var det enda sättet att få kontakt över stora avstånd på den tiden, så var de flesta vetenskapsmän flitiga brevskrivare, och Linnés korrespondens omfattar 5500 bevarade brev, varav drygt 3000 brev är till Linné och 2000 från honom. Linné sände sina tjänstebrev som så kallade fribrev. Fribrevsrätt tilldelades institutioner och enskilda som ansågs tjäna landets intressen. Men i fribrev fick man inte skriva något personligt, och Linné fick en gång en anmärkning av generalpostmästare Klinkowström för att han missbrukat fribrevsrätten. En del av dessa forskningsresande har hamnat på svenska frimärken. I häftet Mot fjärran mål från 1973 hittar vi Carl Peter Thunberg, som bland annat reste till Japan, och Anders Sparrman finns avbildad med ön Tahiti i bakgrunden.

På Postmuseums utställning finns brev från åtta av Linnélärjungarna. Det är starka livsöden de beskriver, och flera av dem fick sätta livet till, allt för vetenskapen och botaniken. 1973 utkom fyra märken som uppmärksammade Daniel Solander. Det är en så kallad samutgåva, vilket betyder att två länder, i det här fallet Sverige och Australien ger ut likadana märken, fast naturligtvis med olika landsnamn och valörer. Solander reste mycket och var bland annat med på James Cooks världsomsegling med skeppet Endeavour, som avbildas på det ena av de två märkena.

Linné i frimärksvärlden

Därmed kan det vara på sin plats att påpeka, att det är flera länder som givit ut frimärken till Linnés ära. Här visar vi ett från Rumänien och ett från San Marino, men den som är uppmärksam kan hitta Linnémärken även från exempelvis Bulgarien, Sovjetunionen, Östtyskland och England.

 

Så finns det förstås också stämplar med anknytning till Linné. Vi har redan nämnt förstadagsstämpeln till häftet Linnés resor. Årets första frimärksutställning i Sverige, Linnéupps i Uppsala, bjöd exempelvis på en stämpel med motiv från Botaniska trädgården i Uppsala. Trädgården planerades av Olof Rudbeck d.ä. på 1670-talet, och den fanns alltså redan när Linné studerade i Uppsala, och han lärde sig mycket genom att observera de olika växterna som fanns i trädgården. 

 Här är stämpeln använd på ett av årets två Linnémärken som kom ut i januari. Det andra frimärket som kom ut samtidigt visar en bild av jubilaren själv.

Konkurrenten – en padda?

Men Linné var inte den ende betydande naturforskaren vid denna tid. I Frankrike fanns greve Georges Louis Leclerc de Buffon, som publicerade ett enormt naturhistoriskt verk Histoire naturelle, générale et particulièr i 44 band. Som en kuriositet kan nämnas att Buffon föddes samma år som Linné, så 1707 var tydligen ett bra år för blivande naturforskare.

 

Men Linné och Buffon hade inte samma åsikter om hur naturen fungerade. Buffon kritiserade Linné skarpt på flera punkter, och han införde ett annat artbegrepp än Linnés, men inom biologin var det Linné som kom att stå som den store nydanaren med sitt revolutionerande sexualsystem, och slagordet "Gud skapade - Linné ordnade" har blivit en klassisk summering av hans naturforskargärning. Att Linné inte gillade Buffon och hans åsikter kan man nog förstå, när han gav paddsläktet det latinska namnet Bufo!

Det är ganska vanligt att skriva ut växters och djur latinska namn på frimärken med växt- och djurmotiv. På det svenska märket med den grönfläckiga paddan kan man se att den faktiskt har det latinska namnet Bufo Viridis. Det gör det ofta ganska lätt att avgöra vilka växter och djur som förekommer på frimärken från olika länder, även om man inte kan landets språk. Det latinska namnet är lätt att slå upp i en bok eller på nätet, och så kan man få reda på det svenska namnet.

Samla Linnéfrimärken – roligt spännande och lärorikt!

Som synes finns det en hel del i frimärksvärlden som har anknytning till Linné och hans verk. Kanske har du blivit inspirerad till att börja samla ”Linnéfrimärken” och annat som har med Linné att göra? I så fall gäller det först att lära dig så mycket som möjligt om en av Sveriges största naturforskare. Och sedan ha ögonen öppna och lägga märke till frimärken, stämplar och annat som kan passa in i samlingen. På köpet lär du dig mer och mer om ”blomsterkungen” som Linné ofta kallas, och du kanske rent av kan visa dina Linnémärken på någon biologi- eller historielektion och varför inte på Frimärkets Dag. Det finns egentligen hur mycket spännande saker som helst att berätta om Linné.

Kanske återkommer vi med några notiser i höstens nummer av Sfung. Lycka till med ditt samlande!

Arne Svensson, NATURCENTRUM

Publicerad av: Kansli